Igår kväll var Gubben i stan och kollade på W.A.S.P. Därför hade jag myskväll med alla de andra här hemma. Det regnade och blåste, så vi stannade inne, drack kaffe och eldade i kaminen.
Jag gjorde upp en brasa medan 5-åringen satt och lekte i rummet intill.
Efter ett tag öppnade jag luckan för att lägga in mer ved. Eftersom det blåste mycket uppstod det ett högt, väsande ljud. Sonen frågade "Vad är det som låter?" Jag svarade "det är blåsten". Sonen sa "Jaså! Jag trodde det var en zombie". Han lät lite förvånad när han sa "jaså", men förövrigt lät han helt oberörd.
Som om en zombie i braskaminen vore det mest naturliga i världen.
Men det kanske ÄR det mest naturliga i världen för en pojke som under sina första levnadsår blivit ammad, vaggad, tröstad och älskad av DENNA:
HJÄLP! Jag gillade inte den här bilden! Det är ögonen.
SvaraRadera