Fars dag

Igår var det fars dag, så jag hann inte skriva. Det är ju dagen vi tänker på våra pappor. Närvarande pappor, frånvarande pappor, pappor i himlen, pappor i helvetet, våra barns pappor, våra pappors pappor, bonuspappor, svärpappor m.fl. Jag tror iofs att dom flesta tänker på sin pappa oftare än så. Typ varje dag. Det gör jag iallafall. Men på fars dag köper vi töntiga slipsar, nitlotter, chokladaskar som påskyndar en hjärtinfarkt eller whiskeyflaskor som påskyndar skrumplever. Jag är inte bättre själv. Jag köpte två lotter, men hann inte stanna tills dom var skrapade. Jag hade ansträngt mig lite mer i valet av present till mina barns far. Honom känner jag bättre och vet vad han tycker om. Julpynt. Han fick två gigantiska julgranskulor. Jättefina, genomskinliga av nåt slags fejkglas. Som givetvis hade gått sönder.
Sen tänkte jag lite på mina vänner som inte har några pappor. Stackars dom. Funderade också på vilka slags pappor som är värst att mista. Dom snälla "perfekta" papporna eller dom sämre papporna. Dom braiga papporna kanske man "bara" saknar skitmycket. Men om man förlorar en mer problematisk pappa kanske man även sörjer att det aldrig blev bra. Det kanske är ännu värre. Men dom flesta pappor är nog nåt mittemellan. Det är nog vi barn också. Halvbra. 
Mina barns pappa har det bästa svaret när barnen säger att han är världens snällaste och duktigaste. " Jag gör så gott jag kan". Då tillhör man nog den braiga kategorin. Tycker jag iallafall.