När Sven sätter gränser är det tydligt och bestämt. Det finns inga mellanting för honom. Inte på några områden.
Igår var jag och barnen och hälsade på deras mormor. Hon bjöd på kladdkaka. Ellens favorit.
Hon kan behöva äta upp sig lite, så jag tyckte inte det gjorde något om hon tog flera bitar. Det var dessutom väldigt små bitar. Sven tyckte däremot inte att det var okej. När hon sträckte sig fram för att ta ytterligare en bit sa han, "Nu räcker det Ellen! Du kommer se ut som Göring om du fortsätter så!"
Krigshistoria är ett stort intresse för honom. Vi har pratat mycket om hur man uttrycker sig när det gäller detta. Numera säger han "Jag är väldigt INTRESSERAD av krig". Tidigare sa han "Jag ska nog leka mer med X för han gillar också Hitler". Inte så bra. Nu förstår han skillnaden. Och han gillar ju inte Hitler. Han tycker dock att han målade fina tavlor och borde blivit konstnär istället. " Han ser ju ut som en konstnär. Han har sån där mustasch som konstnärer har".
Sven vet mycket för att vara sju år. Men han tänker annorlunda. Men vem tänker "rätt" egentligen?
Är det den som tänker som de flesta andra, eller den som tänker utanför ramarna och kanske kommer på något som ingen annan tänkt på? Jag tror det kan bli något riktigt bra av Sven.
Det "tror" inte jag. Jag är övertygad om att det kommer bli det!!!
SvaraRadera